Åkerböna har odlats i många tusen år av människan och i Sverige finns fynd som visar att det åts här redan 4000 år Fvt (före vår tideräkning). Den är, till skillnad från vad namnet antyder, inte en böna utan en ärta och inom humankonsumtion går den under namnet Bondböna. Bondbönan är något större men är samma art som Åkerbönan. Tyvärr är bondbönorna i butik nästan uteslutande odlade utomlands då det inte finns någon större marknad för denna utmärkta proteinkälla bland svenska konsumenter.
Åkerbönan på fälten här går som foder till djur. Detta då den är en utmärkt proteingröda och därför kan ersätta sojan som vi ju vill använda så lite som möjligt. Eftersom ärtväxter, eller egentligen baljväxter generellt, kan vara lite kräsna gällande temperatur, jordmån och andra växtbetingelser är det ganska begränsat område i Sverige som passar till att odla åkerböna och andra baljväxter och därför bör vi vara rädda om åkermarken i dessa områden. Just åkerböna gillar lite vattenhållande marker och här i området passar en hel del mark bra till denna gröda. Den kräver en relativt lång säsong. Numera finns det tidigare sorter men jag minns under min uppväxt hur åkerbönan stod där helt torr och svart ända tills frosten kom innan den tröskades. Numera skördas den visserligen sent på säsongen men närmare september.
Man kan se två typer av åkerbönor på fälten, den vitblommiga och den brokblommiga. Den vitblommiga har något kortare utvecklingstid och har ett lägre innehåll av Tanniner, ett ämne som gör att ärtan smakar beskt, än vad de brokblommiga har. Tanninerna gör också att proteinet har lite sämre smältbarhet, alltså inte kan tas upp optimalt därför används oftast de vitblommiga till grisar och de brokblommiga till nöt och får (som idisslar).
Förutom att åkerbönan är en utmärkt proteingröda är den kvävefixerande och har ett kraftigt och djupt rotsystem som bidrar till att ge en god struktur i jorden. Kvävet i luften samlas upp av växten och med hjälp av bakterier i marken samlas kvävet i små knutor och blir då tillgängligt för växten. Detta är en process alla baljväxter utför tillsammans med bakterier i symbios. Det gör att baljväxter är väldigt bra att kunna få in i växtföljden då man kan utnyttja det kvävet till efterföljande gröda. Tyvärr finns det flera jordburna sjukdomar som går på baljväxter vilket gör att man inte odlar dem oftare än med 5-7 års mellanrum.
2024 odlades det 42 506 hektar med åkerböna, ärter och foderbaljväxter i hela landet och Hallands andel var då 1378 hektar. Flest hektar odlas i Västra Götalands län och Uppsala län.
Solöga - vildmarkens visdom
Efter varje växt som vi redovisar här, kommer vi lägga in Carina Solöga Hagman tolkning om vad växterna vill berätta för oss. Hon lyfter fram vildmarkens visdom i sina böcker: "Djurens språk" & "Växterna språk".
Bönor enligt Solöga: "Tålamod gör vägen lätt". Ja och det är precis vad vi går igenom i denna process med solcellsindustrin, vi tränas i tålamod!
